Downhill for PSL

The Swedish Public Service blog PSL have posted a video of Days playing their song Downhill. It was recorded last Sunday at a place south of Stockholm called Vinterviken.

Here's the link:
http://svt-psl.colo.netstar.se/default.aspx?entryID=153

Hope you like it as much as we do.

The Days of our lives

//19:27//Stockholm/////////////////////////////////////////////////////////////
/Stockholm blev Popholm med Days

Långt från Monique, Hanna och Per blev Stockholm Popholm i lördags. Det händer ju ibland.Det berodde inte på ett middagsbord fyllt med pop i hörnan på finfina restaurang Pelikan vid 18-tiden.Inte heller på att Shout Out Louds några timmar senare skulle få golvet till Debaser medis att skaka som om det vore 1994 och högmässa med Thomas Öberg. I lördags blev Stockholm Popholm med Days. På allvar. En kvartett som under det senaste året fått PSLs Henrik att maniskt på repeat spela de fyra spår (Simple thing, Downhill, Echo of Last Summer och Never came to last) dom hittills släppt på The Internet. (Kanske i längtan efter en ny värld där sveriges president heter Fabian.) Ett par gånger har vi också kunnat se dom live. Och så för några månader sedan satt Shout out louds gitarrist Carl hemma och slölyssnade lite på radio. Days blev spelade. Carl blev kär. Och så blev Days ett förband till Shout Out Louds på deras sista Sverigesväng på ett bra tag. Och så stod dom där på scen, förbandet, på Debaser medis 20:15 i lördags kväll.Fabian. Med en röst som en ung och sugen (dvs inte tjockmätt och belåten) Neil Tennant. John, som med sina snirkliga och listiga gitarrslingor hade fått en ung Field Mice-Robert Wratten att börja störtgråta. Philip, vars hi-hat-sväng förmodligen hördes ända till södra kyrkogården i Manchester och ner till Tony Wilsons FAC 501-märkta kista. (JA, han har ett eget Factorynummer på kistan. Hela vägen ut, liksom.) Och Andréas, en av få som nog hade kunnat vara den som fyllt upp efter Robert Vickers i Go-Betweens (sisådär 1987 någongång). Det vill säga om han inte hade varit alldeles för ung och dessutom från en förort till en, med svenska mått, stor och blaskig västkuststad i södra Sverige. Och gjort fantastiska poplåtar med bandet Days. Ett band som fått gamla poptalibaner i Portland att öppna upp butiken och starta ett nedlagt smått kassiskt skivbolag igen. För snart släpper Days sin debut-EP på pånyttfödda etiketten Shelflife. Och vi vill inte vänta en dag till. Tack. Days är 80-talsromatisk pop. Men också det essentiella av Rides, Blurs och Stone Roses tidiga 90-tal. MEN, uppdaterat till 2007. Elend Öye, en lång norrman vi känner från Bergen, var också med: Dom spelar shoegaze utan fuzzpedal. Man liksom bara väntar och väntar på att det ska komma, men det gör det aldrig och det är så bra. På fredag ser du Days här på PSL. Four more Days to go.

Så länge:
myspace.com/daysswe

text taken from:
psl

Lavender at Last.fm

Many of you might be familiar with the world that is last.fm. For those who are not, here's the last.fm faq.


Lavender now has it's own label page where you can find our artists and stream all our released songs. A fair amout of songs are also available as free downloads.

We also added a Lavernder Recordings Group for you to join. Come on over and be part of the action.

Wild World

Dear Malin


Sincerely hope that life is treating you well. All we wanted to tell you is that some very kind words have been written about you at Sonic Magazines homepage. We have copied the text so you can have a look. Kind of nice isn´t it?


" Det fina som är en We Are Soldiers We Have Guns-sjua
Av Johan Jacobsson
fredag 14 september 2007, 12:10

TIPS

Ah, fredag. Sista rycket innan helgen breder ut sig likt ett smörgåsbord; vila, fest, mysbyxeumgänge, sträckdeppande till »Everyday Is Like Sunday«... Det är bara att välja och vraka mellan alternativen. För min egen del kommer de stundande 48 timmarna att bland annat bjuda på upprepat We Are Soldiers We Have Guns-lyssnande.

Åtminstone misstänker jag det. Ty jag är väldigt We Are Soldiers We Have Guns-peppad just nu. Och anledningen stavas den av Lavender utgivna sjuan »Wild World«/»Wherever I Lay My Hat (That's My Home)«. Japp, det Cat Stevens- och Marvin Gaye-låtarna som tolkats. Malin Dahlberg - som utgör We Are Soldiers We Have Guns - förklarar intentionerna på konvolutet:

»I recorded them because I wanted for once to be the girl who tells her little boy about the wild world out there, and the gal who is always on the roam. Most of the time, in popular music, only men get to roam and teach. Women in pop lyrics are shelters from the storm, still around the morning after, saying show me show me show me how you do that trick.«

Intentioner jag sluter upp bakom. I den mån en proffstyckande del av patriarkatet får sluta upp bakom något sådant. Nå, redan innan jag tagit del av singeln är den alltså en favorit. Eftersom jag varit fan av We Are Soldiers We Have Guns popmusik ett tag nu är jag dock säker på att jag inte reviderat mina åsikter efter att jag lagt den på skivtallriken. Kan inte klockan ringa hemgång snart?! Den här rödsvartvita vinyl- och kartong-tingesten ligger bara här bredvid mig och kräver att bli spisad!

PS. Vill du kan du lyssna på »Wherever I Lay My Hat (That's My Home)« på WASWHG:s MySpace. Men personligen anser jag det vara fusk. DS. "



We know that all of the readers don´t understand Swedish but we hope that they understand common sense.

Take care and have a nice weekend!

Love from us at Lavender.